21 november 2024
Referat från Keynote på Regional kvinnoriksdag i Gävle

Referat från Keynote talen på den Regionala Kvinnoriksdagen anordnad
av Winnet Sverige tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg
på Gävle Slott 13 november 2024




Tf länsråd Caroline Näslund hälsade deltagarna välkomna
till Gävle Slott och lyfte arbetet med jämställdhetsintegrering
i alla verksamheter. Ett jämställdhetsperspektiv på gröna näringar,
ny teknik och landsbygdsutveckling är nödvändigt. Tf Länsrådet
avslutade med en förhoppning om att dagen skulle ge idéer för
hur fler kvinnor i Gävleborg i större utsträckning får jobb inom nya näringar.

Sedan följde korta inledningar från Länsstyrelsen Gävleborgs
samordnare i jämställdhetsfrågor, Kristin Ekström, Winnet Gävleborgs,
tillika Winnet Sveriges, ordförande Britt-Marie S Torstensson samt
dagens talman Helene Åkerlind.

Dagens första keynote hölls av Malin Malmström, professor
Entreprenörskap och innovation, industriell ekonomi, Luleå
Tekniska Universitet, (Winnet Centre of Excellence® hub)
och föreståndare för forskningscentrum Sustainable Finance Lab, digitalt. 



Malmström inledde med att konstatera att vi inte har ekonomisk
jämställdhet i Sverige eller i EU. Det beror bland annat på löne-
skillnader och chefsskillnader (antalet som blir chefer).
Entreprenörskap lyfts ofta fram som en lösning, fler kvinnliga
företagare skulle göra att fler kvinnor kom ifrån den samhälleliga
underordningen. Idag drivs endast 30 % av alla företag i Sverige
av kvinnor. Därför behöver vi titta på tillgång till finansiering menar
Malmström.

När det gäller privat finansiering, riskkapital, är fördelningen tydlig
till kvinnors nackdel och mäns fördel. 1 % går till kvinnor och 99 %
till män. Dessutom visar forskning att banklån avslås i större
utsträckning för kvinnliga entreprenörer, de får högre ränta och
den digitalisering som införts inom bankväsendet ger fler
negativa besked till kvinnor jämfört med män.

Det blir då tydligt hur viktig den offentliga finansieringen är för
kvinnliga företagare. Den består av skattemedel, både på
nationell och EU-nivå, den har stipulerade jämställdhetskrav
att förhålla sig till och ska komplettera den privata. Malmströms
studier visar dock att företagande män systematiskt premieras
av offentlig finansiering. I alla branscher erhåller män mer
finansiering än kvinnor. Beviljandegraden är högst för företag
inom mansdominerade branscher startade av enbart män.
Forskningen visar att det finns inga rationella skäl utan det
handlar om genusbias.

Studierna visar vidare att stereotypa föreställningar om kvinnor
och män styr finansiärernas bedömningar. Ung kvinna ses
som oerfaren, ung man är lovande, försiktig kvinna vågar inte,
försiktig man är sansad. Malmström med kollegor kontrollerade
då om det fanns något ekonomiskt rationellt med att följa genusbias,
hur såg den ekonomiska prestationen ut?

Svaret var nej, det är inte ekonomiskt rationellt att låta genusbias
styra, ett omtag behövs. I nuläget motverkar den offentliga
finansieringen målet – ekonomisk jämställdhet. Malmström
konstaterar också att det inte kommer gå av sig själv.

Se och lyssna på Malmströms keynote på vår Facebook



Jämställdhet är inget problem – ojämställdhet är problemet,

sa dagens andra keynote talare Gertrud Åström, företagare
Hela Hut, jämställdhetspolitisk utredare, fil/teknisk hedersdoktor.
Under rubriken ”Kvinnors arbetsmarknad – jämställdhet för en
hållbar omställning” redogjorde Åström för flera av de konventioner
/åtaganden som reglerar kvinnors rätt till betalt arbete, som Sverige
undertecknat och därmed ska leva upp till. FN:s allmänna förklaring
om de mänskliga rättigheterna artikel 23 till exempel. Och Agenda
30, mål 5, från
2015, som slår fast att jämställdhet mellan kvinnor
och män är en förutsättning för en hållbar utveckling. Även EU-stadgan
och Europakonventionen klargör att jämställdhet mellan kvinnor och
män ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning,
arbete och lön.
Åström fortsatte med att berätta att både Sverige
och EU valt jämställdhetsintegrering som övergripande strategi för
att motverka ojämställdhet. Just nu är Sverige
fortfarande bäst på
jämställdhet i Europa, enligt de europeiska kriterier som går att
jämföra. Men det går inte längre framåt utan bakåt.

Hur ser det då ut på arbetsmarknaden i Sverige? Inkomstskillnaderna
mellan kvinnor och män ökar och löneskillnaden ligger alltjämt stadigt
runt 10 %. De tio procenten motsvarade 2022 ett lönegap mellan
kvinnor och män i Sverige på 120 miljarder om året. Mellan åren
2010 och 2023 femdubblades antalet sjukskrivna för stress,
fyra av fem av dessa är kvinnor, flest sjukskrivna finns i välfärdssektorn.

Vilka orsaker står då att finna till denna utveckling? Dels att jämställd-
hetsintegrering inte görs i praktiken, dels att det saknas relevant data
och att jämställdhetsperspektiv saknas i de initiativ som presenterats.
Åström avslutade med att betona vikten av könsuppdelad statistik
samt att bevaka hur jämställdhet får ta plats i konventioner, strategier
och åtaganden framöver.

Kvinnors arbetsmarknad i Gävleborg presenterades av dagens
tredje keynote från region Gävleborg, Lina Hedman
. Gävleborg
utmärker sig på tre sätt, en tydligt könssegregerad arbetsmarknad,
traditionell industri respektive offentlig sektor. En låg utbildningsnivå,
med allt tydligare skillnader mellan kvinnor och män. En hög arbetslöshet,
särskilt bland utrikes födda, speciellt svårt att få arbete för utrikes
födda kvinnor med låg utbildning.

Några siffror att fundera på, 50 % av alla kvinnor jobbar inom vård,
omsorg och utbildning, mindre än 10 % av alla män. De män som
jobbar inom utbildning är överrepresenterade inom högre utbildning,
gymnasiet och universitetet.

Fler män än kvinnor har en chefsposition, 58 % av alla chefer är män,
av verkställande direktörer är 82 % män.


Läs även på Länsstyrelsen Gävleborg hemsida samt om Starwomen,
ett Erasmus + projekt som Winnet Sverige driver tillsammans med 
6 andra europeiska partnerdeltagare. Starwomen fokuserar på att 
stärka utlandsfödda kvinnor över 40 som i nuläget står långt ifrån
arbetsmarknaden.

 

 



Finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks
är endast upphovsmannens [upphovsmännens] och utgör inte Europeiska
unionens eller Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kulturs
(EACEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EACEA
tar något ansvar för dessa.

Uppdaterat av Eva Lindholm, 2024-11-28