Referat från Keynote talen på den Regionala Kvinnoriksdagen anordnad av Winnet Sverige tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg på Gävle Slott 13 november 2024
Tf länsråd Caroline Näslund hälsade deltagarna välkomna till Gävle Slott och lyfte arbetet med jämställdhetsintegrering i alla verksamheter. Ett jämställdhetsperspektiv på gröna näringar, ny teknik och landsbygdsutveckling är nödvändigt. Tf Länsrådet avslutade med en förhoppning om att dagen skulle ge idéer för hur fler kvinnor i Gävleborg i större utsträckning får jobb inom nya näringar.
Sedan följde korta inledningar från Länsstyrelsen Gävleborgs samordnare i jämställdhetsfrågor, Kristin Ekström, Winnet Gävleborgs, tillika Winnet Sveriges, ordförande Britt-Marie S Torstensson samt dagens talman Helene Åkerlind.
Dagens första keynote hölls av Malin Malmström, professor Entreprenörskap och innovation, industriell ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, (Winnet Centre of Excellence® hub) och föreståndare för forskningscentrum Sustainable Finance Lab, digitalt.
Malmström inledde med att konstatera att vi inte har ekonomisk jämställdhet i Sverige eller i EU. Det beror bland annat på löne- skillnader och chefsskillnader (antalet som blir chefer). Entreprenörskap lyfts ofta fram som en lösning, fler kvinnliga företagare skulle göra att fler kvinnor kom ifrån den samhälleliga underordningen. Idag drivs endast 30 % av alla företag i Sverige av kvinnor. Därför behöver vi titta på tillgång till finansiering menar Malmström.
När det gäller privat finansiering, riskkapital, är fördelningen tydlig till kvinnors nackdel och mäns fördel. 1 % går till kvinnor och 99 % till män. Dessutom visar forskning att banklån avslås i större utsträckning för kvinnliga entreprenörer, de får högre ränta och den digitalisering som införts inom bankväsendet ger fler negativa besked till kvinnor jämfört med män.
Det blir då tydligt hur viktig den offentliga finansieringen är för kvinnliga företagare. Den består av skattemedel, både på nationell och EU-nivå, den har stipulerade jämställdhetskrav att förhålla sig till och ska komplettera den privata. Malmströms studier visar dock att företagande män systematiskt premieras av offentlig finansiering. I alla branscher erhåller män mer finansiering än kvinnor. Beviljandegraden är högst för företag inom mansdominerade branscher startade av enbart män. Forskningen visar att det finns inga rationella skäl utan det handlar om genusbias.
Studierna visar vidare att stereotypa föreställningar om kvinnor och män styr finansiärernas bedömningar. Ung kvinna ses som oerfaren, ung man är lovande, försiktig kvinna vågar inte, försiktig man är sansad. Malmström med kollegor kontrollerade då om det fanns något ekonomiskt rationellt med att följa genusbias, hur såg den ekonomiska prestationen ut?
Svaret var nej, det är inte ekonomiskt rationellt att låta genusbias styra, ett omtag behövs. I nuläget motverkar den offentliga finansieringen målet – ekonomisk jämställdhet. Malmström konstaterar också att det inte kommer gå av sig själv. Se och lyssna på Malmströms keynote på vår Facebook
sa dagens andra keynote talare Gertrud Åström, företagare Hela Hut, jämställdhetspolitisk utredare, fil/teknisk hedersdoktor. Under rubriken ”Kvinnors arbetsmarknad – jämställdhet för en hållbar omställning” redogjorde Åström för flera av de konventioner /åtaganden som reglerar kvinnors rätt till betalt arbete, som Sverige undertecknat och därmed ska leva upp till. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 23 till exempel. Och Agenda 30, mål 5, från 2015, som slår fast att jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar utveckling. Även EU-stadgan och Europakonventionen klargör att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas på alla områden, inbegripet i fråga om anställning, arbete och lön. Åström fortsatte med att berätta att både Sverige och EU valt jämställdhetsintegrering som övergripande strategi för att motverka ojämställdhet. Just nu är Sverige fortfarande bäst på jämställdhet i Europa, enligt de europeiska kriterier som går att jämföra. Men det går inte längre framåt utan bakåt.
Hur ser det då ut på arbetsmarknaden i Sverige? Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökar och löneskillnaden ligger alltjämt stadigt runt 10 %. De tio procenten motsvarade 2022 ett lönegap mellan kvinnor och män i Sverige på 120 miljarder om året. Mellan åren 2010 och 2023 femdubblades antalet sjukskrivna för stress, fyra av fem av dessa är kvinnor, flest sjukskrivna finns i välfärdssektorn.
Vilka orsaker står då att finna till denna utveckling? Dels att jämställd- hetsintegrering inte görs i praktiken, dels att det saknas relevant data och att jämställdhetsperspektiv saknas i de initiativ som presenterats. Åström avslutade med att betona vikten av könsuppdelad statistik samt att bevaka hur jämställdhet får ta plats i konventioner, strategier och åtaganden framöver.
Kvinnors arbetsmarknad i Gävleborg presenterades av dagens tredje keynote från region Gävleborg, Lina Hedman. Gävleborg utmärker sig på tre sätt, en tydligt könssegregerad arbetsmarknad, traditionell industri respektive offentlig sektor. En låg utbildningsnivå, med allt tydligare skillnader mellan kvinnor och män. En hög arbetslöshet, särskilt bland utrikes födda, speciellt svårt att få arbete för utrikes födda kvinnor med låg utbildning.
Några siffror att fundera på, 50 % av alla kvinnor jobbar inom vård, omsorg och utbildning, mindre än 10 % av alla män. De män som jobbar inom utbildning är överrepresenterade inom högre utbildning, gymnasiet och universitetet.
Fler män än kvinnor har en chefsposition, 58 % av alla chefer är män, av verkställande direktörer är 82 % män. Läs även på Länsstyrelsen Gävleborg hemsida samt om Starwomen, ett Erasmus + projekt som Winnet Sverige driver tillsammans med 6 andra europeiska partnerdeltagare. Starwomen fokuserar på att stärka utlandsfödda kvinnor över 40 som i nuläget står långt ifrån arbetsmarknaden.
Finansieras av Europeiska unionen. De synpunkter och åsikter som uttrycks är endast upphovsmannens [upphovsmännens] och utgör inte Europeiska unionens eller Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kulturs (EACEA) officiella ståndpunkt. Varken Europeiska unionen eller EACEA tar något ansvar för dessa.